Rhododendron

Rhododendron är en av de mest älskade prydnadsväxterna i svenska trädgårdar. Med sina stora, färgglada blommor och frodiga, gröna blad ger rhododendronen en exotisk och samtidigt tidlös känsla till trädgården.

Det finns många olika sorter, färger och storlekar att välja melllan, så det finns rhododendron som passar för många olika typer av trädgårdar, från små stadstomter till stora lummiga parker. Många arter och kultivarer av rhododendron trivs bra i svalare klimat och är idealiska för svenska förhållanden.

Rhododendron är en fantastisk prydnadsväxt som kan hjälpa till att skapa en färgstark och frodig känsla i trädgården. Genom att ge den rätt förutsättningar och ompyssling kan du njuta av denna vackra buske år efter år. Här nedanför kommer vi att titta lite närmare på släktet Rhododendron och ge tips på hur du kan plantera och sköta om dessa vackra växter i Sverige.

Vad är Rhododendron?

Rhododendron är ett släkte i familjen ljungväxter. Numera ingår förutom de klassiska rhododendronarterna även azaleorna i detta släkte. Förr hade azaleorna ett eget släkte (Azalea), men numera ingår de i Rhododendronsläktet.

I den här artikeln kommer vi huvudsakligen att fokusera på de växter som säljs som rhododendron i trädgårdshandeln, det vill säga klassiska rhododendron och inte azaleor.

Var växer vilda rhododendron?

De flesta arter är hemmahörandes i östra Asien och Himalayaregionen, men det finns även arter som växer vilt i andra delar av Asien, i Australien, i Europa och i Nordamerika. Den störta artrikedomen hittar vi i Himalayaregionen och kustnära områden i Sydostasien, inklusive bland annat sydvästra Kina, Taiwan, Burma/Myanmar, Nepal, Tibet, delar av Indien, Japan och den koreanska halvön.

I Sverige finns två vilda arter som tillhör släktet rhododendron: lapsk alpros (R. lapponicum) och skvattram (R. tomentosum).

Hur stora blir rhododendronbuskar?

Det beror på vilken art och kultivar man planterar. Vissa arter och sorter blir bara drygt en decimeter höga, medan andra kan växa sig betydligt högre. Vissa skapar buskage som över tid kan bli både höga och vidsträckta, och det finns också rhododendrons som växer mer som träd och kan nå en höjd på 30+ meter.

Är rhododendron städesgrön?

Klassiska rhododendronarter är vanligen städesgröna, medan azaleor förekommer både som städesgröna och bladfällande. En klassisk rhododendron brukar få sina nya blad på försommaren, oftast efter att blomningen är över.

Exempel på Rhododendron varianter som är vanliga i svenska trädgårdar

Rhododendron catawbiense: En mycket tålig sort som klarar kalla vintrar. Den har ofta lila eller rosa blommor och finns i många svenska trädgårdar.
Rhododendron yakushimanum: Denna lågvuxna variant har kompakta, mörkgröna blad och stora blommor i ljusa färger som vitt och rosa.
Rhododendron ’Cunningham’s White’: En vitblommande hybrid som är känd för sin härdighet, perfekt för svenska trädgårdar med kallare vintrar.

Det finns väldigt mångar arter, hybrider och kultivarer av rhododendron och många av dem trivs bra i Sverige, så man behöver inte välja någon av de vanligaste om man inte vill. Den som är intresserad av att veta mer kan till exempel kontakta föreningen Svenska Rhododendronsällskapet.

Om du vill besöka odlingar för inspiration finns till exempel Sofiero slottsträdgård i Helsingborgs kommun och Botaniska trägården i Göteborg. Sofieros slottsträdgård har circa 300 olika arter av rhododendron och ungefär lika många hybrider. I Botaniska trädgården i Göteborg växer ungefär 80 rena arter av rhododendron och azalea, plus en del kultivarer och hyrbrider.

Placering och jordtyp – vad vill en rhododendron ha?

För att få din rhododendron att trivas är det viktigt att tänka på både läge och jordtyp. Rhododendron föredrar skugga eller halvskugga, särskilt i varmare områden. Direkt solljus kan bränna bladen och stressa växten. Välj helst en plats där växten också skyddas från kraftiga vindar, eftersom de kan skada bladen och torka ut din rhododendron.

Rhododendron är en så kallad surjordsväxt och den trivs bäst när jordens pH-värde är mellan 4,5 och 6,5. Det är också viktigt att jorden dränerar tillräckligt bra. Du kan förbättra både pH-värde och dränering med hjälp av särskild rhododendronjord som finns tillgänglig i handeln.

För många rhododendronarter är den ideala växtplatsen en sluttning med lätt vandrande skugga. I ovan nämna Sofieros slottsträdgård är det till exempel i parkens två raviner som man hittar de flesta buskarna av rhododendron. Det var Gustav VI Adolf som påbörjade odlingarna här i den norra ravinen i början av 1900-talet när han insåg hur idealiska ravinerna skulle vara för just rhododendron. De är sluttningar med sur jord, slänterna är skyddade från starka vindar och rhododendronbuskarna får lagom skugga från trädkronorna ovanför.

Planteringsinstruktioner för rhododendron

Ta reda på vilket pH-värde jorden har och kontrollera om den dränerar tillräckligt bra. Åtgärda vid behov, t ex med rhododendronjord och torv.
Gräv en grop som är dubbelt så bred som plantans rotboll, men inte djupare än dess höjd.
Placera växten i gropen och fyll på med jord runt rotbollen. Tryck till jorden varsamt för att stabilisera växten.
Vattna rikligt. Tryck till jorden igen (varsamt) om behov finns.
Täck marken kring plantan med bark eller annan jordförbättrare för att bevara fukt. En nyplanterad rhododendron är extra känslig mot uttorkning.

Skötselråd för rhododendron

Rhododendron är generellt lättskötta, men de kräver viss omsorg för att blomma ordentligt varje år och hålla sig motståndskraftiga mot angrepp.

Vattning

Rhododendron behöver regelbunden vattning, särskilt under torra perioder. Se till att jorden är jämnt fuktig men inte blöt, då övervattning kan leda till rotröta, särskilt om dräneringen inte är tillräckligt bra.

Gödsling

Använd en surjordsgödsel som är särskilt framtagen för rhododendron och andra surjordsväxter. Gödsla tidigt på våren innan blomningen och igen på sensommaren för bästa resultat. Undvik att gödsla på hösten, då det kan störa växtens vintervila.

Beskärning

Rhododendron kräver generellt sett inte mycket beskärning, men du kan klippa bort vissna blommor och skadade grenar efter blomningen. Om du vill forma busken kan lätt beskärning göras efter blomningen, innan nya knoppar bildas.

Vintervård

Rhododendron är vinterhärdig men kan behöva skydd i riktigt kalla områden. Lägg ett lager av löv eller halm runt basen för extra isolering under vintern, och täck busken med säckväv om vintern är särskilt hård.

Vanliga problem och sjukdomar

Rhododendron är en relativt tålig växt, men som alla växter kan den drabbas av vissa sjukdomar och skadedjur.

Bladfläckar och gula blad

Gula blad kan bero på järnbrist, vilket ofta är ett tecken på för högt pH-värde i jorden. Genom att tillsätta surjord och järntillskott kan du ofta lösa problemet.

Rotröta

Rotröta är ett vanligt problem för rhododendron som planteras i tung, dåligt dränerad jord. För att förebygga detta, se till att jorden är väldränerad och undvik övervattning.

Skadedjur

Vanliga skadedjur på rhododendron inkluderar bladlöss, spinnkvalster och rododendronvivlar. Om du märker angrepp, använd ett milt bekämpningsmedel eller en biologisk bekämpningsmetod för att skydda växten.

Jag vill inte plantera invasiva arter – finns det svenska rhododendron?

I Sverige finns två vilda arter av rhododendron: lapsk alpros (R. lapponicum) och skvattram (R. tomentosum). Bägge förekommer i handeln, men de är inte jättevanliga så du kan behöva leta en del för att hitta en handlare som säljer arten eller någon kultivar. De ser inte ut som de rhododendronbuskar som är vanliga i handeln, så de passar inte om du vill ha en växt som går i traditionell rhododendronstil.

Lapsk alpros blir vanligen bara någon decimeter hög i det vilda i Sverige, men under andra förhållanden förekommer det att R. lapponicum blir åtminstone 20-40 cm hög. Oavsett vilket passar den inte där man vill ha en rejäl rhododendronbuske. Att odla lapsk alpros i trädgården är inte helt enkelt, och det blir extra knepigt om trädgården inte får ett rejält snötäcke som skyddar växten varje vinter.

Skvattram är en upprätt och grenig buske som kan bli allt från några decimeter till 1,5 meter hög. Den passar alltså bättre än lapsk alpros där man vill ha en mer rejäl buske i trädgården, men det kan vara svårt att ge den rätt förhållanden i trädgården om man inte råkar bo på en plats som passar för skvattram.

Lapsk alpros

Lapsk alpros har en nordlig cirkumpolär utbredning och växer vild från Alaska och Kanada i väst till norra Japan i öst. Här i Sverige kan man stöta på den i de nordligare lappmarkerna, ovanför trädgränsen. Den klarar sig bra där det är torrt. Arten är väl anpassad till förhållandena i fjällen och utvecklas där ofta tryckt mot marken. Om den växer där det finns lavar kan den ligga delvis dold i lavmattan.

Detta är en städesgrön art. Unga blad är gröna undertill medan äldre blad är rostfärgade på undersidan. Blommorna är rödaktiga eller lila.

Skvattram

I det vilda växer skvattram framförallt på fuktiga och magra torvmarker, inklusive tallmyrar, skogskärr, sumpskogar och myrkanter. I de nordligare delar av landet förekommer den också på torra tallhedar.

Det här är en vintergrön buske med brunhåriga grenar. Bladen är glänsande mörkgröna på ovansidan och håriga på undersidan. Blommorna är vita, sitter i klasar och ger ifrån sig en karakteristisk doft. Blomningen sker i juni-juli. De dialektala namnen ”getpors” och ”getblomma” syftar på att skvattrammens blommor doftar fränt som en getabock.

Traditionellt har skvattram använts för att färga garner och tyger; den ger en gul och förhållandevis ljushärdig färg. Skvattram har också använts mot mygg, mal och löss, vilket reflekteras i vissa dialektala namn på växten.

I ölbryggning kan man använda skvattram istället för pors och humle, det är dock viktigt att inte gå över gränsvärdet eftersom skvattram är giftigt om man förtär mycket av det.