PRIMULA

Primula tillhör mina favoriter, så jag vill berätta lite om dem på denna sida. Jag har också lagt in lite bilder, tagna i min egen trädgård. Det finns närmare 500 arter av Primula p?jorden. Den som är mest känd i Sverige än nog Primula veris, Gullvivan.

Hur många av arterna som kan odlas i Sverige, finns det nog ingen som vet, men många av dem är mycket härdiga. I regel är primula köldtåliga, men trivs inte med vinterfukt. Snön som vi har här i norra Sverige, är bättre än våta regniga vintrar eftersom primula kommer från trakter med snötäcke på vintern.
De arter som växer vilda i skandinavien är Majviva (P.farinosa), Smalviva (P.stricta), Fjällviva (P.scandinavica), Jordviva (P.vulgaris), Lundviv (P.elatior) och Strandviva (P.nutans). På våren säljs vivor som krukväxter i butikerna, vanligast är olika hybrider av P.vulgaris (Jordviva), s k P.x.polyantha. Den vilda formen är ljusgul, men det finns tusentals olika hybrider. De som säljs som krukväxter (P.x polyantha) är ofta härdiga och kan planteras ut i trädgården när frostnätterna är över. Delning av äldre plantor med jämna mellanrum, ger mycket vackra exemplar och det gynnar blomningen.


*P.veris*	*P.vulgarishybr.*	P.x polyantha

De flesta vilda arterna växer på det norra halvklotet och kommer ursprungligen från Yunnan, Tibet och Himalaya i Asien och de kallas oftast för asiatiska primula. Det finns också en hel del arter i europa bl a i Alperna och Sibirien och några Nordamerikanska arter. P.magellanica är en art man kan finna i Sydamerika.

Arterna delas in i olika sektioner och undersektioner. Indelningen är komplicerad eftersom det finns olika uppfattning om var de skall placeras. En art kan också gå under flera olika namn och hybrider är vanliga inom några av sektionerna. Det gamla PAX-systemet används fortfarande, men jag använder mig av Wendelbos systematik som också återfinns i John Richards bok PRIMULA (2003), vilken jag vill rekommendera. Det finns även en nyskriven dansk bok av Birthe Hoeg PRIMULA (2000), men svenska böcker lyser med sin frånvaro. TAG (STA Göteborg) har gett gett ut en skriftserie baserad p?äldre litteratur som Asiatic Primulas, Roy Green och The Genus Primula, Smith & Fletcher.

På latin betyder ordet primula, den första och flera av arterna blommar tidigt på våren, men långt ifrån alla.

P.florindaeorange.jpg (30821 bytes)

P.florindae

Primula florindae (Sommarviva) med sin härliga doft, blommar i min trädgård i juni-juli. Den finns i röd, gul och olika orange varianter och är mycket lättodlad i fuktig miljö. En liknande, men mindre i storlek är P.firmipes.
P.vialii (Hyacintviva) är en annan av de senblommande arterna, hos mig kommer bladen upp i juni, den blommar den i augusti-september och hinner oftast inte avmogna innan vintern och dör ofta. P.capitata (Höstviva) blommar inte förrän i september-oktober och kan ha svårt att hinna avmogna här uppe i norr och tillhör därför inte heller de allra härdigaste.

Många av arterna måste odlas i fuktig jord i halvskuggigt läge, men det finns även ett antal arter som tål torrare lägen t.ex. i ett stenparti. Trädgårdsauriklerna tillhör denna grupp och blomning inträffar i maj-juni.
Vill du veta mer om dessa - KLICKA På AURICULAS i menyn.

Det finns arterna är inte vinterhärdiga utan odlas som krukväxter i våra trakter, bland dem kan jag nämna P.obconica (Fönsterviva) och P.malacoides.
Många primula har gul eller vit farina (mjöl) på blad, stjälk och/eller blommor. Farinan innehåller ämnet primulin som kan orsaka allergiska hudreaktioner hos känsliga personer. Fönstervivan har varit känd för detta och man har nu odlat fram arter som inte är allergiframkallande.

Bland arterna finns både perenner, bienner och annueller.
P. scotica i sektion ALEURITIA är en art som är endemisk i skottland och brukar räknas till biennerna. P.scotica är också en släkting till vår skandinaviska P.scandinavica.

Primula finns i många olika storlekar, några är små dvärgar på bara några centimeter i höjd, t ex P.cuneifolia, P. juliae och P.minima, och andra arter når en höjd på upp till 1 meter, t ex kandelabervivor.

Kandelabervivorna tillhör sektion PROLIFERAE. P.beesiana, P.bulleyana, P.x bullesiana (korsning mellan P.beesiana + P.bulleyana), P.burmanica, P.cockburniana, P.japonica (Japansk viva) och P.pulverulenta (Tempelviva) är alla perenna asiatiska primula som tillhör denna sektion. Dessa kan vara ganska nyckfulla och härdigheten hos mig är inte så bra.
Det sägs att P.cockburniana tillhör biennerna, men i min trädgård har den stannat, år efter år. Den blommar länge och har en färgsprakande orange färg i slutet av juni. Kandelabervivorna odlas bäst i halvskuggigt läge och har du en damm i din trädgård, är dammkanten den bästa platsen för dem.

I sektion SIKKIMENSIS, finns också några lättodlade arter, P.alpicola och P.x waltonii, från Sikkim i Himalaya. Dessa är långlivade perenner som trivs bra även här i norr.

De vanligaste arterna av primula är lätta att fröså men det är klart att det finns undantag. Jag har prövat att fröså flera hundra av de olika arterna och lyckats med många. Jag sår fröna i februari och placerar krukorna i 15ºC - 20°C i ca 4 veckor, om de gror under denna tid, flyttar jag krukorna till en svalare plats i mitt garage som håller +5°C- +10ºC, under lysrör.

Om de inte gror, flyttar jag ut krukorna i trädgården, där jag gräver ner dem i snön och lämnar dem där till våren. Många arter behöver stratisfiering (köldbehandling) för att groningsprocessen skall komma igång, eftersom de är alpina växter. Vill man påskynda processen, kan man köldbehandla fröerna i kylskåp, men kan man som jag använda snön på vintern, så är detta växternas naturliga sätt.

Det finns också preparat i handeln för att påverka groningsprocessen. Genom att behandla fröerna med gibberliner (växthormoner), kan man få bättre groningsresultat. GLA-3 är ett preparat som används i andra länder. Preparatet kan inte köpas i Sverige, utan får beställas från utlandet. Eftersom jag inte förespråkar denna metod, ordar jag inte mer om den.

Allt eftersom plantorna växer till sig, planterar jag om dem och förvarar dem utomhus i skuggigt läge hela sommaren. De unga plantorna förvaras oftast i kallbänk under den första vintern, innan de utplanteras följande vår. Krukor som inte grott lämnas kvar utomhus, eftersom det ibland kan ta flera år för fröna att gro.

Det finns även primulaarter där fröna skall sås färska, d v s direkt efter skörd, men dessa arter kan vara svåra att få tag i, eftersom de inte så ofta figurerar i frölistor.

Du kan se vilka arter jag odlar om du klickar på < MINA VÄXTER> och där finns även bilder.

Om du är intresserad av Primula, kan du gå med i

DanskPrimulaklub.jpg (19194 bytes)

APS (Amerikanska Primula Sällskapet)